Blogg: Tradutor em início de carreira: 8 erros a evitar!

(Svensk översättning följer nedan.)

O mundo da tradução exerce sobre muitos um enorme fascínio. Diria até que o olham de uma forma idílica. A possibilidade de o tradutor se unir ao texto de partida, absorvendo-o mentalmente, para posteriormente construir um texto de chegada, umas vezes mais técnico, objetivo e informativo, outras mais subjetivo e com uma linguagem figurativa, potencializadora do despertar de mundos imaginários.

Contudo, ainda que o fascínio persista, depressa se compreende que o mesmo não será suficiente para um longo caminho que é necessário percorrer. Há muito mais a fazer. Por conseguinte, o objetivo primordial deste texto é alertar para alguns erros a evitar quando um tradutor está a iniciar o seu percurso profissional.

Na minha opinião, existem três áreas essenciais nas quais o tradutor deve focar-se ao iniciar a sua carreira (e mesmo durante a mesma): a formação, a relação com os clientes e a credibilidade. Atentemos nos principais erros cometidos por alguns tradutores em cada uma destas áreas.

Na área da formação, o erro principal é não investir na formação profissional contínua (CPD – Continuing Professional Development). De acordo com os próprios recém-licenciados, a formação inicial obtida em universidades e politécnicos, muitas vezes com um caráter profundamente teórico, não os prepara para a realidade quotidiana do trabalho multifacetado enquanto tradutor. Ora, assim sendo, torna-se deveras relevante enveredar por cursos de pós-graduação ou mestrado, bem como assistir a conferências e webinars, por forma a familiarizarem-se com os meandros do mercado da tradução. Tal nem sempre acontece.

Muitas vezes, é apontado o fator económico como um entrave para um investimento continuado na sua própria formação, o que faz sentido, se pensarmos que um tradutor em início de carreira precisará de gerir cautelosamente as suas despesas. Outras vezes, penso que será por mero desconhecimento e por alguma falta de iniciativa. Todavia, na era da informação em que vivemos, uma panóplia de cursos gratuitos na internet encontra-se à distância de um clique. Basta ser persistente e saber procurar.

 

Na área da relação com os clientes, um dos erros principais é não investigar previamente o cliente, seja uma agência de tradução ou um cliente direto, antes de trabalhar com ele. Atualmente, é possível fazer essa pesquisa de uma forma relativamente rápida através da internet, verificando se o cliente tem presença online, um website por exemplo, ou se tem boas recomendações em sites como o Proz.com ou o PaymentPractices.net. Esta investigação prévia evita, muitas vezes, que o tradutor seja ludibriado em termos de pagamento após o serviço prestado.

Outro erro frequente é cobrar tarifas excessivamente baixas. Na expectativa de angariar clientes e de conseguir, consequentemente, mais trabalho, esta é uma estratégia utilizada por tradutores em início de carreira. Contudo, é uma estratégia que se pode virar contra o próprio tradutor. Por um lado, as tarifas excessivamente baixas podem fazer com que o cliente ponha em causa a qualidade do trabalho do tradutor e o considere, eventualmente, também inexperiente. Por outro lado, tais tarifas raramente permitem que o tradutor consiga singrar no mercado da tradução, pois não são suficientes para lhe proporcionar a qualidade de vida desejada.

Ainda no âmbito da relação com os clientes, existe muitas vezes o receio de recusar um projeto. Na verdade, é compreensível que um tradutor em início de carreira tente aceitar todos os projetos com o intuito de ganhar experiência e dinheiro. No entanto, aceitar um projeto sem dominar bem uma determinada área específica, por exemplo, pode resultar numa tradução sem qualidade que irá prejudicar a relação do tradutor com o cliente. Será uma atitude mais profissional não aceitar esse projeto e explicar o porquê ao cliente. Certamente, ele lembrar-se-á dessa atitude no futuro.

Outro erro na relação com o cliente é evitar fazer perguntas, mesmo quando o tradutor sente dúvidas, por recear que tal seja encarado como falta de conhecimentos ou inexperiência. Todavia, tratando-se de questões que ajudem a clarificar o projeto de tradução (por exemplo: público-alvo, objetivos do documento, esclarecimento de abreviaturas, etc.), estas são, por regra, bem recebidas pelos clientes, pois os mesmos notam que o tradutor está seriamente empenhado no trabalho que está a desenvolver.

Na área da credibilidade, é crucial que o tradutor iniciante se torne membro de, pelo menos, uma associação de profissionais de tradução. Tal permite-lhe o acesso a um manancial de informações sobre o mercado da tradução, formações (presenciais e online) e programas de mentoring, que o ajudarão a iniciar o seu percurso. Por outro lado, tem a oportunidade de trocar ideais com outros tradutores associados e aprender com o seu exemplo. O facto de no seu e-mail profissional, nas plataformas digitais ou nas redes sociais aparecer como membro de uma determinada associação confere-lhe um estatuto profissional de destaque.

Outro erro a evitar é ser “tradutor de tudo”. Quando se envia o currículo ou se preenche o formulário online de uma agência de tradução, por exemplo, é solicitado ao tradutor que indique quais as suas áreas de especialização. Se é verdade que o tradutor iniciante precisa, numa primeira fase, de experimentar a tradução de documentos de áreas distintas, também é verdade que rapidamente se apercebe das áreas que mais lhe interessam ou nas quais se sente mais à vontade, passando a descurar as restantes. Tal poderá estar relacionado com o seu background ou com os seus passatempos favoritos. Assim sendo, é importante que o tradutor escolha um “nicho”, que poderá ser composto por uma, duas ou três áreas, nas quais o tradutor se vai especializar, investindo tempo e dinheiro em formação para ser reconhecido pelos clientes como uma autoridade nessas áreas.

Ainda no âmbito da credibilidade, considero crucial que o tradutor aposte no marketing e no networking. Ter o perfil numa plataforma digital de tradutores e ficar em casa à espera de projetos certamente não vai funcionar. É necessária uma atitude proativa, ou seja, publicar e interagir nas redes sociais, criar um website, assistir a webinars, ir a conferências e workshops, ser membro de associações de profissionais de tradução, etc. É preciso querer saber sempre mais e arriscar desvendar o desconhecido. Sem dúvida que é fundamental interagir, em presença ou online, com potenciais clientes e colegas. Só assim o tradutor dará a conhecer a sua personalidade e a sua linha de pensamento, bem como criará laços de amizade e redes de colaboração. É esse tradutor que será lembrado e recomendado por clientes ou colegas num determinado momento.

 

A tradução é fascinante, sem dúvida, mas implica esforço como qualquer outra profissão. Muitos são aqueles que não resistem à caminhada árdua que a mesma exige. Que este texto, de algum modo, contribua para que se sintam mais confiantes ao iniciarem o seu percurso profissional no mundo da tradução.

Fernanda Gonçalves, Tradutora Inglês-Português (Educação e Saúde), linkedin.com/in/fernanda-gonçalves-en-pt

 

Åtta misstag en nybliven översättare bör undvika!

Översättning är en värld som utövar en stark fascination på många människor. Ibland tycker jag mig rentav se en idealiserad bild av översättare som dyker ner i utgångstextens värld för att uppslukas helt och sedan forma en måltext som överträffar originalet, ena gången i tekniskt, objektivt och informativt hänseende, andra gången genom en starkare subjektivitet med ett kraftfullt bildspråk som framkallar helt nya föreställningsvärldar.

Även om denna fascination förblir en viktig del av arbetet för många översättare, blir nybörjaren snart varse att det krävs mer för att den egna verksamheten ska bli långsiktigt hållbar. Det finns mycket annat runtomkring som också behöver göras och tänkas på. Jag har därför skrivit denna text med huvudsyftet att uppmärksamma vissa misstag som bör undvikas när man påbörjar en yrkesverksamhet som översättare.

Jag anser att det finns tre huvudområden som en nybliven översättare inledningsvis (och även därefter) bör ägna särskild uppmärksamhet: utbildning, kundrelationer och trovärdighet. Jag ska i det följande beskriva några grundläggande misstag jag uppmärksammat inom vart och ett av dessa områden.

Ett allvarligt misstag inom området utbildning är att inte investera i kontinuerlig fortbildning. Nyutexaminerade översättare från universitet eller andra högskolor anger ofta själva att den erhållna utbildningen har haft en till övervägande del teoretisk karaktär och inte gett fullt tillräcklig förberedelse inför den mångsidiga verksamhet som präglar översättarens faktiska vardag. Mot denna bakgrund blir det särskilt viktigt att även efter examen fortsätta utbilda sig genom kurser på högre akademisk nivå eller genom att delta i konferenser och webbinarier, inte minst för att hålla sig underrättad om arbetsmarknadens snabbt växlande utvecklingstendenser. Här brister det ibland.

Bristen förklaras ofta med att grundläggande ekonomiska villkor hindrar investeringar i den egna fortbildningen, ett argument som kan vara rimligt för översättare som just börjat arbeta inom yrket och därför måste hantera sina utgifter på ett omsorgsfullt sätt. Andra gånger får jag intrycket att det helt enkelt kan vara bristande kännedom om möjligheterna eller otillräcklig beslutsamhet. Härvid bör man dock tänka på att vi inte för inte lever i en informationsålder med ett överflöd av gratiskurser på nätet, oftast åtkomliga via ett enkelt musklick. Lite uthållighet och en sökmotor är ofta tillräckligt för att hitta dessa resurser.

Om vi tittar på området kundrelationer är det ett allvarligt misstag att inte göra en bakgrundskoll av varje kund innan man inleder en affärsförbindelse. Detta är mycket viktigt, oavsett om det gäller direktkunder eller översättningsbyråer. I praktiken är denna granskning idag ganska enkel att utföra via webben, där man snabbt kan kontrollera att kunden är representerad exempelvis genom en egen hemsida eller att det finns fördelaktiga bedömningar på sajter som Proz.com eller PaymentPractices.net. En sådan undersökning kan många gånger förebygga att översättaren senare blir utsatt för bedrägeri i samband med betalningen av levererad översättning.

Ett annat vanligt fel är att sätta för låga priser. Många nyblivna översättare förväntar sig att en sådan strategi ska locka kunder och på så sätt ge fler arbetsuppdrag. Strategin kan emellertid slå bakut och få negativa konsekvenser för en själv. Dels kan överdrivet låga priser få kunden att tvivla på arbetets kvalitet och eventuellt uppfatta att översättaren saknar erfarenhet inom yrket. Dels är så låga priser sällan en framkomlig överlevnadsstrategi på översättningsmarknaden, eftersom inkomsterna då inte blir tillräckliga för en rimlig levnadsstandard.

Om vi fortsätter inom området kundrelationer så är det ofta svårt, eller rentav ångestfyllt, att tacka nej till uppdrag. Självklart är det förståeligt att nybörjaren inledningsvis är frestad att ta alla erbjudna uppdrag med målsättningen att få erfarenhet och även inkomster. Å andra sidan kan exempelvis ett uppdrag inom ett fackområde man inte riktigt behärskar resultera i en översättning som inte håller god kvalitet, vilket skadar förhållandet mellan översättaren och kunden. En mer professionell attityd vore att avvisa uppdraget och förklara varför. Kunden kommer då att minnas detta förhållningssätt i framtiden.

Ett annat misstag i en kundrelation kan vara att undvika att ställa frågor, även i de fall man känner sig osäker. Anledningen kan vara oro över att frågan ska tolkas som bristfällig kunskap eller erfarenhet, medan det i själva verket egentligen handlar om att förtydliga översättningsuppdraget (exempelvis för att klargöra vem den tilltänkta läsaren är, vad texten syftar till, hur förkortningar ska tolkas osv.). I regel mottas sådana frågor väl av kunden, eftersom hen därigenom förstår och ser att översättaren verkligen engagerar sig i det pågående arbetet.

När det gäller ämnet trovärdighet, är det avgörande för varje nybliven översättare att bli medlem i minst en förening för yrkesmässigt verksamma översättare. Ett sådant medlemskap ger åtkomst till ett rikt flöde av information om översättningsmarknaden, olika typer av fortbildningar (salsbundna eller nätbaserade) samt mentorprogram som ger bra stöd särskilt i början av en karriär. Viktig är även möjligheten till utbyte av idéer med andra medlemmar och att kunna lära av varandras erfarenheter. Att uppträda som medlem av en erkänd förening i e-postkommunikation, på digitala plattformar eller i sociala nätverk lyfter dessutom fram översättarens professionalitet.

Ett annat vanligt fel är att vilja vara universalist, att ”kunna översätta allt”. När man som översättare t.ex. skickar sitt cv eller fyller i webbformuläret för en översättningsbyrå, ska man vanligen ange vilka fackområden man är specialiserad inom. Det är visserligen sant att översättaren inledningsvis i karriären behöver prova på att översätta dokument från helt olika områden, men det är också sant att man snabbt uppfattar vilka områden som känns mest intressanta och med vilka man känner sig mest bekväm och då kan överge övriga ämnen. Dessa val kan vara beroende av den egna bakgrunden eller vilka intressen man har odlat. Det viktiga är att översättaren väljer en ”nisch” som kan vara sammansatt av en, två eller tre områden att specialisera sig i. Om man sedan investerar i lämplig fortbildning kommer kunderna snart att se översättaren som en auktoritet inom dessa områden.

Slutligen anser jag att det för ökad trovärdighet även är avgörande att översättaren satsar på marknadsföring och på nätverkande. Att skaffa sig en profil på en digital plattform för översättare och i övrigt sitta på bakdelen och vänta på att uppdragen ska rulla in av sig själv, är en taktik som inte kommer att fungera. Du behöver en proaktiv attityd, dvs. du måste skriva och delta i diskussioner i sociala nätverk, skaffa en egen hemsida, delta i webbinarier, besöka konferenser och workshoppar, blir medlem i sammanslutningar för yrkesverksamma översättare osv. En översättare måste alltid vilja söka ny kunskap och våga ta steg ut i det okända. Avgörande är även förmågan att samverka med potentiella kunder och med kollegor, oavsett om det sker på nätet eller i personliga möten. Endast då kan översättaren visa fram sin personlighet och sitt sätt att tänka och agera och även skapa vänskapsband och nätverkskontakter. I det avgörande ögonblicket blir man då ihågkommen och rekommenderad av kunder och kollegor.

Översättning är ett fascinerade yrke, därom råder inget tvivel, men är samtidigt krävande på samma sätt som andra ekonomiska verksamheter. Alla dessa krav och måsten kan för många nybörjare bli en törstig ökenvandring de inte riktigt orkar med. Jag hoppas dock att denna text på sitt sätt kan öka känslan av trygghet och tillförsikt för översättare som just börjat sin karriär inom översättningens värld.

 

Fernanda Gonçalves, översätter engelska–portugisiska (utbildning och hälsa),
linkedin.com/in/fernanda-gonçalves-en-pt

Översättning av Örjan Skoglösa och Bo Widegren