Konferenstalare 2020

Här kan du läsa mer om talarna som vi kommer att få lyssna till under jubileumskonferensen i Umeå 2020. Information och bilder läggs upp löpande.

Moderator:

Jacke Sjödin

Foto: Martin Kelam

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till vår stora glädje kommer denne ångermanlänning som numera är bosatt i Uppsala att vara vår konferensmoderator. Han är en mångsidig person – textförfattare, revymakare, rimmare, sångare, kåsör, skådespelare, you name it. Han gör radioprogram, revyer och shower och har arbetat med bl.a. Helen Sjöholm, Claes Jansson, Meta Roos och avlidne Lasse Eriksson, som var hans vapendragare både på scen och privat. Han är en populär och eftertraktad moderator, som kan konsten att vränga med ord och göra ordmagi. Vi lovar att i hans sällskap har man inte en enda tråkig stund. På sitt speciella vis sätter han ”knorr” på sammanfattningarna mellan talarna. Vad det är får bli en överraskning.

 

 

 

Talare:

Marlene Falck

 

 

 

 

 

 

Kaffe på maten, men coffee after dinner: Från spatiala relationer till uttryck om tid

Söndag 12.00–12.45

Varför säger man att man dricker kaffe på eller kaffe efter middagen på svenska, men endast coffee after dinner på engelska? Hur kommer det sig att uttrycket *coffee on dinner inte används på engelska när det går alldeles utmärkt att använda på ett så pass nära besläktat språk? Hur använder svenskan och engelskan spatiala relationer för att uttrycka tid? Vilka skillnader och likheter finns det mellan de båda språken och hur kan de förstås med hjälp av metaforiska strukturer?

I det här föredraget diskuterar Marlene Falck hur talare av engelska och svenska strukturerar begreppet tid med hjälp av spatiala relationer. Fokus är på tidsuttryck som innehåller de engelska prepositionerna in och on och på de svenska motsvarigheterna i och på men hon gör även en mer allmän beskrivning av hur vi förstår tid genom metaforiskt tänkande.

Marlene Johansson Falck är docent i engelska med språkvetenskaplig inriktning vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet och (tillsammans med Linda Greve, Århus universitet) ordförande för det skandinaviska nätverket för metaforforskning MetNet Scandinavia https://www.metnetscandinavia.com/. Hon bedriver forskning om metaforer, om relationen mellan människors erfarenheter av omvärlden och strukturer i språk samt om hur spatiala relationer uttrycks i engelska och svenska.

 

Maria Hultberg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Språket är vårt viktigaste verktyg

Söndag 11.00–11.45

Jurister får tidigt lära sig att språket är viktigt, inte minst att ordvalen kan vara avgörande. Men hur viktiga är de egentligen? Och hur mycket handlar om att bygga och bevara makt?

 

Birgitta Rantatalo och Mikael Winninge

 

Översättning av Bibeln till meänkieli

Fredag 15.30–16.15

En klassisk text på ett nationellt minoritetsspråk – en dubbel utmaning! Ett teamwork, där en kan källspråket och en annan målspråket.

Allt från texttolkning till språkstandardisering.

Birgitta Rantatalo, primäröversättare, språkarbetare meänkieli

Mikael Winninge, docent i exegetik, sakkunnig i hebreiska och grekiska

 

Beatrice Nordin

 

 

 

 

 

 

 

Moderator vid översättarslam

Lördag 08.30–09.15

Beatrice översätter mest mellan franska och svenska som är hennes båda modersmål, men har även tyska och engelska som källspråk. Specialområden är framför allt offentlig sektor. Som boende i Luleå är hon kanske också Sveriges nordligaste konferenstolk.

 

Mikael Parkvall

 

 

 

 

 

 

Folkreligionen språkfetischism

Fredag 14.15–15.00

Mikael Parkvall är lärare och forskare vid institutionen för lingvistik på Stockholms universitet. I sitt föredrag kommer han att utmana vårt sätt att se på språket och vilken makt det egentligen har över oss. Han har sagt att han tycker att språket ibland tillmäts närmast magiska krafter och på en rak fråga om vad vi skulle kalla hans föredrag drämde han till med rubriken ”Folkreligionen språkfetischism”.

Hur förändras ord, betydelse och funktion? Vem bestämmer över språket och styr språket verkligen tanken? Det är frågor Parkvall ställer sig och han brukar använda kontroversiella och laddade ord för att exemplifiera sitt antagande att språkets påverkan på människors tänkande faktiskt har svagt stöd i vetenskapliga undersökningar.

Parkvall är gränslös, rolig och provokativ och kommer helt säkert både att få oss att tänka till, skrocka instämmande och rodna.

 

Olof Wretling

 

 

 

 

 

Diagnoserna i mitt liv

Lördag 13.45 – 14.45

Olof Wretlings blandning av komik och tragik har gett honom en position som en av våra mest hyllade komiker. Efter hans sommarprat 2011 om sorgen efter pappans död och kampen för att finna sin egen väg i livet, har han inte mindre än sex gånger röstats fram som lyssnarnas favorit till att vinterprata. För andra är han kanske mest känd som en av skaparna av Mammas nya kille från P3 och från humorgruppen Klungan, där han ger liv åt skruvade karaktärer som nycirkusartisten Katla och den koleriske och ljuvlige Mangan.

Till 2020 års konferens har Olof, som är född och uppvuxen i Umeå, anlitats som en komisk (och tankeväckande) mellanakt, mitt emellan årsmötet och ett föredrag om att träna sin hjärna. En ”comic relief” med ovanligt djupt innehåll. Han kommer att presentera avsnitt ur sin föreställning Diagnoserna i mitt liv, om motivation och utmaningar, olikheter och normalitet.

 

Salim Al-Dowsary

 

 

 

 

 

 

 

 

Tolkens roll i samhället

Lördag 9.30–10.15

Salim Al-Dowsary är född i Irak och kom som kvotflykting till Sverige 1991. Han började arbeta som tolk under tiden som han genomgick olika utbildningar. Tolkutbildningen avslutade han 2002, och den har han sedan kompletterat på Härnösands folkhögskola 2018–2019. Han anlitas flitigt som tolk och utför uppdrag för olika myndigheter och organisationer. En annan del av hans arbete är att informera och utbilda personal i hur man använder sig av och hur man talar genom tolk.

Föreläsningen kommer att handla om tolkens viktiga roll i samhället. Tolken är som en brygga mellan två eller flera personer som inte talar varandras språk och på så sätt möjliggör kommunikation dem emellan. Uppdragen är väldigt varierande. Det kan handla om uppdrag inom flyktingmottagning, hälso- och sjukvård, migrationsärenden, rättegångar, ärenden inom socialtjänsten, utbildning och teoriprov för körkort – kort sagt situationer som en person kan behöva hjälp med i sitt vardagsliv och i sin integration. Tolken får ingen information i förväg på grund av sekretessen och kan ibland ställas inför svåra situationer, vilket kräver flexibilitet, stresstålighet och ett levande intresse för människor. Informationen ska överföras så exakt som möjligt och kräver därför stor koncentrationsförmåga.

 

Sofia Malmgård

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På upptäcktsfärd genom Sveriges rika språkflora

Fredag 13.15–14.00

Sofia Malmgård är examinerad språkkonsult i svenska och medlem i SFÖ sedan 1991. Arbetsspråken är vanligen engelska och svenska, men på senare år har hon även intresserat sig för hela den rika språkflora som i dag finns i Sverige och har skrivit boken Sveriges språkflora – Handbok för ett flerspråkigt samhälle.

Vad är det för skillnad mellan dari och persiska? Från vilket håll skriver man tigrinja? Och vad bör man tänka på om man ska beställa en tolk i kurdiska?  Det översätts och tolkas till många språk i Sverige i dag, och som projektledare eller beställare finns det mycket som kan vara bra att känna till, både om de olika språken och om översättandets förutsättningar i allmänhet. Hur ska man till exempel kunna kvalitetssäkra översättningar till språk man inte förstår och hur hanterar man språk med ett annat skriftsystem? I boken Sveriges språkflora – Handbok för ett flerspråkigt samhälle som kom ut i höstas finns spännande information för den språkintresserade om ett 40-tal av de språk som talas i Sverige i dag, men det står också en hel del om översättare och översättning. I föredraget tar Sofia upp något ur boken. Kom med på en vandring genom Sveriges rika språkflora!

 

Frank Drewes

 

 

 

 

 

Aktuell forskning på automatisk semantisk språkanalys

Fredag 14.15–15.00

Frank Drewes föddes i Bremen i Tyskland. Han har läst datavetenskap och disputerade 1996 i Bremen. År 2000 fick han en lektorstjänst vid Umeå universitet och 2009 blev han professor. Han har länge intresserat sig för datorlingvistik och speciellt det som kallas för semantisk parsning, dvs. metoder för att analysera innebörden av text, vilket nu är hans huvudsakliga forskningsområde.

Under sitt föredrag kommer han att prata om aktuell forskning inom datorlingvistik, som han berättar har som mål att automatiskt kunna analysera innebörden av text och tal, helst i kombination med andra s.k. modaliteter, t.ex. bilder, video eller information som hittas i databaser. Föredraget beskriver målen med denna forskning, dess förutsättningar, hur resultaten kommer att kunna användas, vilka svårigheter som finns och i viss utsträckning vilka metoder forskarna satsar på för att lösa uppgiften. Han kommer också att berätta om ett fåtal av de risker och chanser den här teknologin för med sig.

 

Jessica K. Ljungberg

 

 

 

 

 

Träna din hjärna – friskfaktorer för ett bättre åldrande

Lördag 15.00–15.45

Kan vi träna vår hjärna för att bevara våra minnen när vi åldras? Jessica K. Ljungberg, professor i teknisk psykologi vid Luleå tekniska universitet, föreläser om vilka faktorer som vi kan påverka för att förbättra vår minnesförmåga. Hon har under flera år studerat hur dagliga aktiviteter som flerspråkighet och yrke kan påverka hjärnan och kan ha gynnsamma effekter för minne och uppmärksamhetsförmåga när vi blir äldre.