Blogg – Namn, mått och annat av vikt

När jag nyligen nämnde för en kollega att jag hade blivit ombedd att uppdatera den lilla SFÖ-skriften Translating Names påminde hon mig om att vi inom SFÖ:s engelska språkgrupp en gång även funderade på att inleda ett projekt om hur man översätter nummer: Translating Numbers.

Det finns de som tycker att det inte går att översätta namn. I antologin A Certain World (1970) skriver författaren W.H. Auden ”Proper names are poetry in the raw. Like all poetry they are untranslatable”. Uttalandet är lika oväntat som tankeväckande när man vet att Auden själv har översatt verk av både Dag Hammarskjöld och Gunnar Ekelöf.

Ingen mindre än den brittiske 1800-talsfilosofen John Stuart Mill beskrev ett egennamn (”a proper name”) som ”a word which answers the purpose of showing what thing it is we are talking about, but not of telling any thing about it”. Klokt, eller hur?

Siffror är inte alltid enkla att hanteraDå måste det verka ännu konstigare att påstå att även nummer ibland behöver översättas, för siffror säger något väldigt specifikt om det som man talar om. Om Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia har tre barn på svenska är det väl ingen som kan påstå att de har fler eller färre på något annat språk. Tre kungliga barn, sju sorters kakor, åtta timmars arbetsdag, tolv månader på ett år, och 642 480 kronor för en ny eldriven Tesla 3-superbil. Siffror gör mer än bara beskriver: de preciserar.

Men i grunden är den underliggande utmaningen för översättaren densamma. Att bestämma när namn behöver översättas och att bestämma när siffror behöver översättas. Varför förvandlas Ragnar Lodbrok till ”Ragnar Hairy Breeks” på engelska, medan Sarah Sjöström förblir just Sarah Sjöström oavsett var i världen hon vinner sina simtävlingsmedaljer? Och när dygnet har 24 timmar både på svenska och engelska, varför står det i amerikanska tågtidtabeller 3.30 när man menar 15.30?

Jodå, visst finns det gott om exempel på när man behöver översätta nummer. Ta något så alldagligt som datum. Protokollet från ett möte i Sverige som ägde rum 190912 skulle kunna leda tankarna till den 19 september 2012, den 12 september 2019 eller den 9 december 2019 – allt beroende på var i världen läsaren befinner sig. Frågan om ett eventuellt uppföljningsmöte vecka 49 är inte nödvändigtvis till stor hjälp för någon som, i motsats till de flesta svenskar, inte äger en almanacka som behändigt visar veckonumren. Bättre då är att få veta att mötet är föreslaget för någon dag i till exempel veckan 2–8 december.

Det finns hela webbsidor som försöker bringa klarhet i den uppsjö av klädstorlekar som online-konsumenter möts av. Brittisk skostorlek 8 motsvarar 42 i Sverige. Amerikanska klänningar i storlek 8 säljs som storlek 14 i England men växer till 40 så snart man tar steget över Engelska kanalen.

Den som någonsin har brottats med översättningen av recept vet vilket minfält det är i en värld där ”cups” kan motsvaras av milliliter, gram eller matskedar, deciliter ibland måste översätts med ”pounds” och temperaturer som 230° C behöver konverteras inte enbart till 450° F utan även – i alla fall för en brittisk målgrupp – ”gas mark 8”.

Det finns förstås tillfällen när översättaren kan använda ungefärliga motsvarigheter för att ändå träffa mitt i prick. En flygplats som ligger 30 kilometer från hotellet beskrivs nog bäst som ”around 18 miles from the hotel” eller ”less than 20 miles away”. Att precisera avståndet till ”18.64 miles” vore inget annat än löjligt.

Avstånd till olika platserÅ andra sidan vill den som läser en medicinsk rapport alltid kunna försäkra sig om patientens exakta temperatur: 39,4 grader Celsius och ”102.9 degrees Fahrenheit” ger båda anledning till att omedelbart söka medicinsk expertis. Lägg också märke till hur det svenska decimalkommat ersätts i det sista exemplet av en decimalpunkt på engelska. Detta samt användningen av fast mellanrum respektive komma som avskiljare i större siffergrupper på svenska och engelska (Sveriges befolkning närmar sig 10 200 000 svenskar: ”Britain has more than 67,500,000 inhabitants”) får mig att fundera på om det inte också är dags att sammanfatta några tankar om Translating Punctuation.

Det finns tonvis med andra exempel på behovet av att översätta siffror – fast då måste man förstås ta reda på om det är fråga om metriska ton (1000 kg), engelska ton (1016 kg) eller amerikanska ton (907 kg).

Lycka till!

Ian Hinchliffe

Ian var med i den grupp som grundade SFÖ. Efter studier i tyska och skandinavistik arbetade han några år i stålindustrin i England. Sedan undervisade han vid UCW Aberystwyth och University of Hull och därefter i Tromsö i Norge. Han har arbetat som översättare och copywriter sedan 1984. Bilderna är hämtade ur 101 Things a Translator Needs to Know, en bok utgiven av Wlf Think Tank, där Ian och andra kända översättare ingår. Finns på Amazon, bland andra ställen.

Någon gång när vi blir stora ska vi ordna en kommentarsfunktion här. Till dess: Hör gärna av dig till blogg@sfoe.se – i synnerhet om du funderar på att skriva ett inlägg själv.