Som facköversättare verkar du på en internationell marknad och det är inte konstigare att arbeta med en kund på en annan kontinent än en i samma stad.
Grovt kan sägas att det finns tre aktörer på facköversättningsmarknaden – facköversättare, slutkunder och språkföretag (kallas ofta översättningsbyråer). Facköversättare arbetar ofta direkt för slutkunder, som kan vara små till medelstora företag, avdelningar inom stora företag och offentliga organ, men även andra aktörer.
Stora företag och kunder med mycket stora projekt anlitar mera sällan enskilda facköversättare, utan brukar anlita språkföretag. Större språkföretag har anställda översättare, men den största mängden av språkföretagens översättning utförs av enskilda facköversättare som anlitas av språkföretagen.
Enskilda facköversättare arbetar normalt i någon form av fåpersonsföretag – enskild firma, handelsbolag, kommanditbolag eller aktiebolag. Även ekonomiska föreningar förekommer. Att vara översättare utan att driva någon form av eget företag är inte att rekommendera, eftersom man då är svårare för språkföretaget eller slutkunden att anlita.
Att arbeta för ett språkföretag innebär viktiga fördelar, som att ha en erfaren beställare som vet vad översättning handlar om, som kan hantera olika filformat och styra upp projekt. Språkföretag ägnar mycket energi åt att sälja in sina tjänster till slutkunder och som översättare behöver man därför ägna mindre tid åt marknadsföring och kundkontakter. Nackdelen är att det arbete som språkföretagen utför måste betalas, och det innebär att den enskilde facköversättaren i normalfallet kan ta mindre betalt av språkföretag än av slutkunder.
Att arbeta för en direktkund innebär att ta ett större ansvar för alla delar av projektet, och det handlar inte sällan om att handleda kunder som inte är vana vid att köpa översättning.
De flesta facköversättare arbetar för både språkföretag och slutkunder. Det är att rekommendera att hitta en bra mix mellan olika kunder och undvika att lägga alltför många ägg i samma korg.
Marknaden för facköversättning i Sverige och internationellt är hårt konkurrenspräglad, men har totalt sett stor omsättning och ger plats för många leverantörer. Med svenska som käll- eller målspråk har man fördelen av att kunna ett ovanligt språk som påfallande mycket text översätts från och till.
Priserna för facköversättning är pressade, inte minst på grund av allt effektivare översättningshjälpmedel och allt bättre maskinöversättning. För att hävda sig på marknaden måste en facköversättare inte bara vara duktig på sina språk och ämnesområden, utan även kunna utnyttja sin dator och moderna översättningsverktyg och informationsresurser effektivt. Läs mer om det här.
SFÖ som organisation rekommenderar inga prisnivåer för översättning eftersom våra medlemmar verkar på en fri marknad och eftersom rekommenderade priser skulle kunna uppfattas som konkurrensbegränsande. Däremot gör vi från tid till annan enkäter om prisnivåer och annat.
Läs mer om översättningsmarknaden i dokumentet Goda råd till nyblivna översättare.