25 april 2025
Välkomna till Kalmar, staden vid havet, den 25–27 april 2025. Årets tema är Människor och möten. Tolken möter översättaren, leverantören möter kunden, människan möter maskinen. I unionsstaden firar vi 35 år med SFÖ och år två av vår egen union mellan SFÖ och SAT, med en konferens som vi hoppas ska tilltala alla medlemmar – både tolkar och översättare.
Innehållet kommer att vara praktiskt och användbart. Det finns en enorm kompetens och kunskap bland föreningens medlemmar som vi tänker ta vara på. De bästa kunderna och leverantörerna får man genom kontakter. Missa inte chansen att träffa kollegor och nätverka!
Anmälan är stängd, men det finns platser kvar på fredagsbuffén och lördagsbanketten i några dagar till. Hör av dig om du vill lägga till dem.
Juremy - EU Terminology Search
Årets program är fullspäckat och det finns verkligen något för alla. Här finns programmet i utskriftsvänligt format. Mer information om talarna hittar du också längre ner på den här sidan.
Mellan rådhuset och domkyrkan ligger årets konferenslokal Calmar Stadshotell, en historisk pärla i hjärtat av staden. Den nuvarande byggnaden stod klar 1906, men hotellet har anor från 1700-talet. I anslutning till hotellet finns en mysig skotsk pub och ett lyxigt spa. Morgondoppet kan man ta i havet, bara ett stenkast bort.
Konferenssalarna ligger en trappa upp. Utställarna träffar ni så snart ni kommer innanför porten. Fika och lunch kommer att serveras i restaurangen och i puben.
Tack vare ett bra erbjudande från konferenshotellet samlar vi hela konferensen under enda tak. Vi styr om och håller fredagsmiddagen i restaurangen och banketten i stans finaste festsal, nämligen Stora Festsalen på vårt eget konferenshotell.
Är du anmäld till konferensen men har glömt boka buffé eller bankett kan du lägga till dem fram till 4 april via mejl till konferensgruppen, konferens2025@sfoe.se.
På fredagskvällen väntas en gemytlig mingelbuffé under avslappande former i hotellets restaurang.
NTIF inleder med att bjuda oss på en mousserande välkomstdrink.
Samtidigt passar vi på att lyfta fram att SFÖ funnits i 35 år. Det var 1990 som ett gäng översättare startade SFÖ. Tidigare ordföranden och andra styrelseledamöter har hjälpts åt att plocka fram information om personer och händelser som har påverkat utvecklingen av föreningen. Inte minst samgåendet med SAT! Det blir en kväll med personliga betraktelser, en tidslinje och en blick på större beslut och hur dessa ledde fram till dagens SFÖ-SAT. Konferensgruppen har fått extra hjälp av Sven Borei och Ian Hinchliffe med att vända på stenarna. En del av materialet kanske utlandsmedlemmarna känner igen.
Lördagen avrundas med traditionsenlig bankett. För många är den här kvällen en av årets absoluta höjdpunkter. Vi ska fira alla år som gått och alla fina år som väntar. Klädkod? Balklänning eller jeans, välj själv. Men varför inte ta fram ditt finaste?
Accent inleder med att bjuda oss på en välkomstdrink med bubblor i Vinterträdgården. Den följs av en trerätters middag Stora festsalen.
Gruppen Showtime bjuder på underhållning under kvällen med dans och sång. De utlovar ”massa energi, flera klädombyten och grymma röster” och sånger som det blir svårt att inte sjunga med i, såväl dansband som klassisk hårdrock, country och schlager. Vi har även en egen bar för SFÖ-SAT i Blå Salongen.
Meddela konferensgruppen om du vill bidra med ett tal eller någon underhållning. Nu skapar vi nya minnen!
I år finns det en konferensapp, Nunify. I den kan du se programmet, sponsorerna, utställarna, vilka kollegor som kommer och mycket annat. Använd gärna forumet för planering av samåkning eller andra aktiviteter i samband med konferensen. Information om åtkomst kommer att gå ut till anmälda deltagare.
My Bergström
Jag jobbar som översättare, redaktör och föreläsare. Sedan barnsben är jag en inbiten bokmal och serieläsare som tillbringade min tid på det lokala biblioteket i Jönköping, där jag växte upp. Ett av mina finaste minnen som barn är hur jag satt och tittade i serietidningen Bamse, då krumelurerna i pratbubblorna plötsligt förvandlades till ord som jag kunde läsa och begripa. När jag senare fick höra att det fanns folk som jobbade med översättning från andra språk blev det min framtidsdröm. Som utbytesstudent i Japan fick jag äntligen chansen att få översätta en japansk barnbok till svenska. Numera bor jag i Göteborg och översätter barn- och ungdomsböcker och tecknade serier från både japanska och engelska. Mina översättningar inkluderar Heartstopper, Nausicaä, Mitt liv i Japan, Gender Queer, NANA och andra omtyckta verk. När tillfälle ges föreläser jag med glädje på bibliotek och evenemang om översättningar, tecknade serier och HBTQI. På fritiden strövar jag ofta omkring i naturen och plockar bär och svamp.
Heartstopper & översättning
My Bergström berättar om arbetet med att översätta den tecknade serien Heartstopper och hennes tankar om hur det är att jobba med en HBTQI-serie som betyder så mycket för så många. Hon berättar vilka utmaningar en översättare kan mötas av när de översätter tecknade serier och hur hon försökt skapa en översättning som representerar serieskaparen Alice Osemans budskap, så att de svenska läsarna ska få höra Osemans röst och tankar. Föreläsningen illustreras med exempel från den svenska översättningen.
Ricarda Essrich
Ricarda Essrich is a freelance translator specializing in technical and literary translations from Swedish, Norwegian, and Danish. With a background in Scandinavian Studies and a publishing traineeship, she began her career as a freelance translator. In 2017, she co-founded ELS GmbH, providing language services to clients in the construction and industrial sectors, focusing on the Scandinavian markets. As a literary translator, she specializes in cookbooks and crime fiction. Since 2013, Ricarda has been actively involved with the BDÜ (Federal Association of Interpreters and Translators), serving in various roles, including Chair of the North Rhine-Westphalia chapter (2016–2022) and Federal Representative for Literary Translation since 2022.
From Words to Revenue: Trends in Translation and Interpreting Fees in Germany
This presentation explores the findings of the 7th BDÜ survey on professional fees in translation and interpreting, focusing on data from 2022. Conducted across Germany, the survey includes responses from 1,151 professionals, predominantly freelancers. Key topics include workload and productivity, the impact of machine translation and CAT tools, market volume and revenues, and remuneration trends over 15 years. For the first time, the survey also examines rates and the calculation of usage rights in interpreting. This session will highlight notable trends, compare fee structures across languages, and provide insights into sustainable pricing strategies for the language services industry.
Filip Gisslén
Filip är psykolog och arbetar till vardags inom specialistpsykiatrin i Gävle. Han har även en bakgrund som skådespelare och barnprogramledare. Han fascineras av beteende i allmänhet och av beslutsfattande i synnerhet. Hur kommer det sig att vi människor, som stoltserar med att vara rationella varelser, så ofta beter oss extremt irrationellt? I ett försök att hitta svaret på denna fråga har Filip skrivit en bok om de olika psykologiska mekanismer som kan leda oss på villovägar i såväl privatliv som yrkesliv.
Imposter syndrome: Att hitta balansen mellan självtvivel och självförtroende inom tolkning och översättning
Filips föreläsning handlar om det psykologiska fenomenet imposter syndrome (”bluffsyndromet”). Den där obehagliga men också allmängiltiga känslan många av oss bär på, även när vi gör det vi är bäst på: känslan av att man egentligen bara är en enda stor bluff som när som helst kommer att avslöjas. Med kända exempel från verkligheten kommer Filip visa att vare sig Nobelpris eller Oscarsstatyetter gör människan immun mot bluffsyndromet. Han kommer även ge konkreta tips på hur du inom tolk- och översättaryrket kan förhålla dig till denna inre kritiker och hitta balans mellan självtvivel och självförtroende.
Kristina Gustafsson
Kristina Gustafsson är biträdande professor i socialt arbete vid Helsingfors universitet. Hennes forskningsintressen omfattar tolkning i offentlig verksamhet, språklig rättvisa, demokratiska praktiker, socialt arbete och global migration. Gustafsson är för närvarande PI för den nordiska tvärvetenskapliga forskningsmiljön RE-justice. Linguistic justice, global migration and the Nordic welfare state, och ingår i konsortiet Global ANSWER, Social work with mobility som omfattar forskare och socialarbetare från Italien, Spanien och Sverige där hon särskilt forskar om ”cultural mediating”.
Tolkars kunskaper, språklig rättvisa och likvärdig samhällsservice
Tolkar i offentlig verksamhet är en yrkesgrupp som har en central roll som möjliggörare av dialog och kommunikation när välfärdsprofessionella och klienter inte delar språk. De befinner sig även i marginalen, då deras roll är att tolka vad andra säger och gör samtidigt som de själva ska vara opartiska och neutrala. Sedan 2008 har Gustafsson med kollegor kartlagt, dokumenterat och analyserat denna för tolkar unika position i möten mellan välfärdsprofessionella och klienter och hur de blir en slags vittnen på första parkett till hur offentlig verksamhet och myndighetsutövning går till. I denna föreläsning presenterar Gustafsson delar av denna forskning och diskuterar vad det är för kunskaper tolkar har och om möjligheten att ta till vara dessa kunskaper samt vad det kan ha för betydelse för språklig rättvisa och likvärdig samhällsservice.
Laila Höglund
Laila Höglund arbetar som språkvårdare, projektledare och redaktör för den tvåspråkiga lexikonserien Lexin på Språkrådet i Stockholm. Hon har arbetat med utbildning och textgranskning i olika roller inom skolväsendet och förlagsvärlden och har omfattande erfarenhet av redaktionellt arbete och medieproduktion. Tidigare uppdrag inkluderar bland annat rollen som redaktionschef för ett internationellt multimedieföretag och som översättare och språkgranskare för en av de stora globala revisionsfirmorna.
Vart är svenskan på väg?
Med avstamp i Språkrådets årliga nyordslista, via engelskans inflytande och några aktuella språkvårdsfrågor diskuteras språkmöten, förändringar och tendenser som standardsvenskan står inför i dag. Vilka principer förhåller vi oss till inom språkvården och vart är svenskan på väg?
Tiina Kinnunen
Tiina Kinnunen is a Finnish professional audiovisual translator with over 35 years of experience. Her specializations include U.S. politics, documentaries, and project management (accessibility and translation in international projects). Her jobs range from translating a children's movie script to subtitling the Oscar Gala. A co-author of the Translator's Guide to the Industry, she believes in sharing, giving back, and spreading the word of best professional practices. She recently received the Finnish Repla award for her work in subtitling and promoting discourse within the audiovisual translation world.
Translator communities, the original neural networks
Our profession is in turmoil – once again. The AI tools easily give people a misleading sense that even a limited knowledge of a language is enough to understand foreign cultures—after all, ChatGPT and other LLMs provide translations in an instant. But language models based on statistical probabilities and the translations they produce do not reflect deep cultural understanding or the ability to interpret context—this requires human intelligence. Us translators as a profession are at the heart of connecting worlds, cultures, languages, and even people. We form the nerve center that perceives connections, responds to stimuli, and generates the desired movements. We assemble a fragmented puzzle piece by piece into a more comprehensible, beautiful picture. What supports and sustains translators in this ever-changing world? Do we still toil alone in our chambers, or have we perhaps found our own tribe, our own network, our own connections—sources of support, security, and maybe even fresh inspiration? What can we do as a profession to ensure that we’re not just the human in the loop, but the human in the pilot’s seat?
Sofia Malmgård
Sofia Malmgård är översättare (en->sv), språkkonsult och tidigare medarbetare på Språkrådet. År 2021 kom hennes bok Sveriges språkflora – handbok för ett flerspråkigt samhälle ut i ny upplaga och sedan några år tillbaka arbetar hon även tillsammans med Patrik Hadenius för att få till stånd ett Språkmuseum i Stockholm.
Att förverkliga ett Språkmuseum i Stockholm
Våren 2027 (typ) slås dörrarna upp till det nya, fantastiska Språkmuseet på Blasieholmen i Stockholm, strax bakom Nationalmuseum. Museet handlar om förstås om det svenska språket, men också om alla andra språk i Sverige, om lingvistik och ordlekar, om bokstävers form och om hur människor kommunicerar. Det är en lockande och vacker plats. Museet ska vara en symbol för hur betydelsefullt, roligt och intressant språk är. Detta är i alla fall vad den arbetsgrupp som just nu arbetar med att förverkliga idén, ser framför sig. Initiativtagare till museet är Patrik Hadenius, grundare av Språktidningen och tidigare chef för Norstedts förlag. Sofia Malmgård, mångårig medlem i SFÖ-SAT, är också med, och jobbar med utställningarna. I det här föredraget beskriver Sofia det kommande museet, vad du kommer att möta där och hur arbetet går. För att skapa en tydligare bild av hur ett färdigt språkmuseum kan se ut får du också följa med på en virtuell tur till språkmuseet Planet Word, som redan finns och ligger i Washington, USA. Avslutningsvis diskuterar vi vad vi helst skulle vilja se på ett svenskt språkmuseum.
Johan Martelius
Johan Martelius är utbildad översättare. Han arbetade som frilans 2014–2017, och sedan som översättare vid Europaparlamentet 2017–2023. Sedan 2023 är han språklig handläggare och översättare vid EU-kommissionens representation i Stockholm. Han är i denna egenskap den ende medarbetare vid kommissionens generaldirektoratet för översättning som är utstationerad i Sverige och har som roll att dels stödja representationen med språktjänster, dels företräda översättningstjänsten i dess utåtriktade arbete för att främja flerspråkighet, språkinlärning och översättning i EU:s medlemsstater.
Chris Scott
Chris Scott works as a computational linguist for the European Commission in Luxembourg. His interest in natural language processing and languages in general was sparked during an exchange year in France as part of a computer science degree, ultimately leading to a career with the EU institutions beginning in 2006. After various stints as a developer, project manager, and business analyst, he now works on the Commission's neural machine translation system - eTranslation - preparing data, training language models, evaluating output, and improving overall performance. Always on the lookout for quality parallel data in EU languages and occasionally beyond, he also enjoys hearing different views on the current craze for Large Language Models (LLMs) and their place on the AI Hype Cycle.
Translating Europe Workshop: Utvecklingen inom maskinöversättning och AI vid EU-kommissionen och påverkan på översättarnas arbete
DEL1: Johan Martelius inleder med kort info om EU-kommissionens generaldirektorat för översättning. Vilka texttyper översätts vid kommissionen? Vad är Translation Europe Workshops? Christopher Scott, datalingvist, redogör (på engelska) för bakgrunden till kommissionens interna utveckling av maskinöversättning, för- och nackdelar med att använda eTranslation i CAT-verktyg, och vad vi kan vänta oss i framtiden. Hur kan stora språkmodeller förbättra översättningsverktygen? Vad finns det för utmaningar när det gäller konfidentialitet och upphovsrätt?
DEL 2: Ingemar Strandvik redogör för vad den tekniska utvecklingen betytt för det översättningsarbete som utförs i EU-kommissionens regi. Vilken konkret inverkan har utvecklingen haft på hur översättningsarbetet bedrivs? Vem har anammat den nya tekniken, hur och i vilken utsträckning? Skiljer det sig från hur översättning bedrivs utanför EU-institutionerna? Vad är specifikt för den författningsöversättning som sker i EU?
Henrik Nilsson
Henrik Nilsson arbetade som terminolog på Terminologicentrum TNC i drygt 20 år innan han blev terminologikonsult. Han arbetar i dag med många olika myndigheter och projekt. Han undervisar även terminologilära på Linnéuniversitetet, Mälardalens universitet, TÖI och på Ilisimatusarfik i Nuuk. Han är ordförande i Europeiska terminologiföreningen EAFT, sekreterare i Terminologifrämjandet och deltagare i Kemisamfundet nomenklaturutskott, Namnvårdsgruppen, Språkrådets referensgrupp för terminologi och Svenska biotermgruppen.
Taaguutit – terminologiska erfarenheter från Grönland
Grönland är verkligen i hetluften nu och språket spelar också en viktig roll, särskilt fackspråket. Flera års undervisning i terminologi för blivande översättare och tolkar i Nuuk under flera år har givit många nya insikter i vikten av terminologi för översättare och tolkar – och för ett helt samhälle. I det här föredraget blir det – förutom en kort introduktion till det grönländska språket och exempel från det grönländska arbetet med terminologi – en blandning av observationer, minnen och erfarenheter från det grönländska samhället. Tikilluaritsi!
Urzula Pacanowska Skogqvist
Jag är utbildad översättare som varit med i svängarna sedan 2007. Det började med facköversättning, sedan blev jag även tolk och till slut kom skönlitterär översättning in i bilden. Jag översätter till svenska och polska, och mina källspråk är engelska, polska, ryska och svenska, med viss utökning till ukrainska på senaste tiden. Tolkar gör jag uteslutande i språkparet svenska-polska. Under åren har jag specialiserat mig främst inom medicinöversättning och sjukvårdstolkning, medan på den litterära sidan översätter jag allt som oftast svenska krimromaner för polska läsare. Sedan 2017 har jag undervisat blivande tolkar i yrkets grunder, sjukvårdsrealia, yrkesetik och tolkningstekniker samt språkhandlett flera polska grupper. Jag är också språkexpert åt Kammarkollegiet under deras auktorisationsprov för tolkar. De senaste två åren har jag arbetat på att utöka min kompetens och utbildat mig till medicinsk sekreterare och fått se några unika vårdmiljöer inifrån. Numera är mina officiella titlar auktoriserad translator, auktoriserad tolk med specialkompetens som sjukvårdstolk och, alldeles snart, medicinsk sekreterare, med fördjupad kunskap i hur svenska medicinska dokument framställs.
Patienters uppfattning av språket i medicinska journaler
Utbildning till medicinsk sekreterare innehåller bland annat ett examensarbete vars innehåll ska på något sätt vara relevant för yrket. Föredraget presenterar resultat av studien som genomfördes för att undersöka huruvida patienter läser sina journaler och hur de uppfattar språket i dem. Urszulas (och medförfattarnas) examensarbete Vad står det egentligen? Patienters uppfattning av språket i medicinska journaler kopplar problemställningen till gällande lagar, beskriver den utförda undersökningen och resonerar kring förbättringsmöjligheter.
Ana Carolina Ribeiro
Ana Carolina Ribeiro, MITI, is a transcreator and copywriter from English into Brazilian Portuguese, with over 13 years of experience in marketing texts for the technology, sports apparel, cosmetics and hospitality sectors, as well as in the creation of style guides for brands, focusing on inclusivity. She also leads workshops about inclusive language, organised by APTRAD. Originally from Brazil, she currently lives in Portugal, but is hoping to move to Spain soon. When she’s not working, she’s either planning her next trip or quilting, and definitely listening to music.
Rebranding: Reinvent yourself, not the wheel!
Doing the same thing and expecting different results is the definition of insanity. In the AI era, it feels we need to drastically modify the way we market our services in order to survive. But, as freelancers, the idea of changing everything about our business is terrifying and must be carefully considered, particularly if we are in a stable position in our career. Prompted by a change in marital status, surname and continent, I went through a lengthy rebranding process, and came up with a 7-step process that can help other freelancers to decide whether this is a viable option for their own businesses. I aim to demystify the concept, discuss the ups and downs of the rebranding I carried out in 2022/23 and the results observed, providing a checklist for a smooth process.
Ingemar Strandvik
Ingemar Strandvik är utbildad tolk och översättare. I över tio år arbetade han som auktoriserad translator, auktoriserad rättstolk och sjukvårdstolk, lärare vid översättarutbildningen vid TÖI, och som lexikograf i Norstedts svensk-spanska ordboksprojekt. 1997 anslöt han till EU-kommissionens översättningstjänst, DGT. Efter fyra år som översättare, och en master i EU-rätt från universitetet i Nancy, rekryterades han som juridisk handläggare vid EU-kommissionens generalsekretariats avdelning för öppenhet och insyn. Fem år senare återvände han till DGT där han arbetat 15 år som quality manager, med ansvar för kvalitetsledning och utarbetande av riktlinjer för bl.a. översättning, granskning, utvärdering av frilansöversättning. Med tiden har han blivit alltmer involverad i standardiseringsarbete inom ISO och ASTM. Han är medlem i Terminologifrämjandet, MQM Council, Tranquality Council och Transius International Advisory Board.
Senaste nytt från ISO-fronten inom tolk- och översättningsområdet
ISO har under senare år utarbetat ett flertal standarder för översättning och tolkning. Varför? Vad är standarder bra för? Vem har nytta av dem? Ingemar besvarar dessa frågor och beskriver överskådligt hur ett ekosystem av tolk- och översättningsstandarder håller på att växa fram. Framför allt diskuterar han varför de två nya översättningsstandarderna ISO 11669:2024 och ISO 5060:2024 kan vara ett viktigt stöd i dessa ”disruptiva” tider när den tekniska utvecklingen går allt fortare och förväntningarna på AI når nya oanade höjder.
Jenny Ström Herold
Jenny Ström Herold är universitetslektor vid Linnéuniversitetet i Växjö och utbildad facköversättare. Hon undervisar mest på universitetets facköversättarprogram i kurser som rör både översättandets teori och praktik. Hennes forskning berör översättning mellan språken engelska, svenska och tyska och sker till stor del i samarbete med Magnus Levin. Undersökningarna är korpusbaserade och tittar närmare på vad för strategier översättare använder sig av och vad som kännetecknar översatt språk.
Magnus Levin
Magnus Levin är universitetslektor och docent vid Linnéuniversitetet i Växjö. Han undervisar på universitetets facköversättarprogram. Hans nuvarande forskning behandlar översättning mellan engelska, svenska och tyska. Materialet består av en trespråkig korpus som studeras för att utröna vilka strategier som översättare använder, vad som kännetecknar översatt språk och hur språkens preferenser skiljer sig från varandra.
Att paketera in – eller paketera upp – information i populärvetenskaplig översättning: senaste forskningsrön om svenska, engelska och tyska
I vår presentation kommer vi att presentera resultat från ett pågående projekt som är finansierat av Vetenskapsrådet. I det här projektet studerar vi översättningen av en av de mest centrala byggstenarna i grammatiken, nämligen nominalfrasen. Nominalfraser kan vara högst komplexa och i sin komprimerade form uttrycka mycket innehåll. Ett exempel på engelska är climate change denial movement där fyra substantiv radas upp efter varandra. Men även närbesläktade språk kan skilja sig betydligt ifrån varandra i hur nominalfraser är uppbyggda. Detta blir tydligt om vi direktöversätter exemplet till svenska: klimatförändringsförnekelserörelsen. Hur paketerar då översättare om sådana komprimerade nominalfraser? Vilka strategier används och hur skiljer de sig åt beroende på språk? Svenskan använder till exempel ofta prepositionsfraser (rörelsen för klimatförnekelse) och tyskan har en viss förkärlek för genitiver (die Bewegung der Klimaleugner). För vår undersökning använder vi vår engelsk-svensk-tyska översättningskorpus LEGS som omfattar fem miljoner ord från facktexter i original och översättning.
Elisabet Tiselius
Elisabet Tiselius är docent i översättningsvetenskap med inriktning mot tolkning vid TÖI, Stockholms Universitet. Elisabet är auktoriserad tolk i engelska och ackrediterad konferenstolk vid EU:s institutioner och medlem av AIIC. Hon forskar om kognitiva processer i tolkning, tolkars expertkunnande och tolkning i vården. Elisabet har undersökt olika typer av tolkning: simultantolkning, dialogtolkning (i projektet Den osynliga processen, finansierat av Vetenskapsrådet) och teckenspråkstolkning (i projektet DEPICT, finansierat av Norges forskningsråd). Elisabet är också nuvarande ordförande i European Society for Translation Studies.
Raphael Sannholm
Raphael Sannholm är doktor i översättningsvetenskap och för närvarande lektor vid TÖI, Stockholms Universitet. Han är också utbildad facköversättare med en bakgrund som översättare och projektledare inom språkbranschen. Raphaels forskning placeras i det delfält av översättningsvetenskapen som fokuserar på översättningsprocessen och särskilt på kognitiva aspekter av översättningsarbete i faktiska arbetsplatsmiljöer. Hans avhandling från 2021 undersöker social interaktion och användning av tekniska verktyg i översättningsprocessen från ett sociokognitivt teoretiskt perspektiv.
Kognitiva perspektiv på tolkning och översättning
Forskning om kognitiva aspekter av kommunikation över språkgränser har utgjort en livaktig och livskraftig del av den översättningsvetenskapliga disciplinen under flera årtionden. Genom att förstå kognitiva processer kan vi förstå och beskriva vad som utgör kompetens och expertis inom dessa yrken. Forskning inom detta område ställer frågor om minnesprocesser, beslutsfattande, problemlösning m.m. med målet att utröna hur kognitiva processer skiljer sig mellan erfarna tolkar och översättare och tolkar och översättare som är nya i yrket, och också att förstå vilka situationer som innebär ökad mental eller kognitiv belastning för tolkar och översättare.
I våra respektive ansatser representerar vi två huvudinriktningar inom kognitivt orienterad forskning om tolkning och översättning: Elisabet Tiselius arbetar huvudsakligen inom ett experimentellt, kvantitativt paradigm, hon undersöker tolkars minneskapacitet med olika tester i kontrollerade studier; Raphael Sannholm arbetar inom ett etnografiskt, kvalitativt paradigm, han undersöker översättares kognition genom arbetsplatsstudier där t.ex. minnesprocesser betraktas som socialt, kulturellt och materiellt förankrade.
I vårt föredrag berättar vi övergripande om kognitivt orienterad forskning och ger exempel från vår forskning.
Medlemmar i SFÖ-SAT deltar till ett förmånligt pris, som även erbjuds medlemmar av FAT och våra nordiska systerorganisationer. Är du inte medlem är du varmt välkommen ändå. I anmälningsavgiften ingår konferensdeltagande och fika alla tre dagarna samt lunch på lördagen. På söndagen får du, om du vill, en paketlunch att ta med.
Tillval
Rumspriserna på konferenshotellet har pressats ytterligare. Vi har också ordnat fina priser på flera andra hotell i närheten. Listan hittar ni här.
Det är lätt att ta sig till Kalmar. Det går direkttåg från både Göteborg och Malmö/Lund. Åker man tåg från Stockholm byter man i antingen Linköping eller Alvesta. Man kan även åka tåg hela vägen från Köpenhamns flygplats till Kalmar utan byte.
Bus4You och Silverlinjen har bussar från Stockholms Cityterminal till Kalmar (Silverlinjen har en bensträckare halvvägs, vilket är trevligt!). FlixBus trafikerar Uppsala – Arlanda – Stockholms Cityterminal – Kalmar.
Från slutet av januari har SAS direktflyg från Arlanda till Kalmar upp till fyra gånger om dagen. Tar du bilen finns det parkeringshus i anslutning till hotellet. Det går också att resa med flyg eller färja. Eller tar du segelbåten och lägger till i gästhamnen?
Det finns mycket att se om du får en stund över. Passa på att uppleva mer av Kalmar.
Varmt välkomna till Kalmar 2025!
Konferensgrupp 2025
P.S.: Finns det något du skulle ha planerat annorlunda? Vill du ha chansen? Varje konferens arrangeras av en ny grupp medlemmar. Vi har så roligt tillsammans och lär oss mycket nytt. Yrket som översättare eller tolk behöver inte alls vara ensamt! Var med och arrangera 2026 års konferens. Hör av dig till konferens2025@sfoe.se eller föreningens styrelse.
Foton: Desiree Tigerstrand Cox
